Listvjanka

Från Novosibirsk tog vi tåget till Irkutsk i södra Sibirien. Det var vår längsta tågresa hittills; vi spenderade två nätter på tåget. Fast det kändes inte så långt som de låter. Ett och ett halvt dygn gick ganska fort då vi sov, åt, läste, njöt av utsikten och socialiserade oss med de andra passagerarna.

Vi kom alltså till Irkutsk på morgonen, där vi mötte vår skjuts i form av en minibuss som skulle ta oss till turistbyn Listvjanka. Listvjanka ligger ca 70km från staden Irkutsk, och vid mynningen till Angara, den enda flod som flyter ut ur Bajkalsjön (jämfört med de över 300 som flyter in). Här stannade vi två nätter på ett gulligt litet bed & breakfast.

Den massiva sjön Байкал (Bajkal) är enligt volym den största sötvattensjön i hela världen, till ytan sjundestörst. Bajkalsjön är som bäst 636km lång, på det bredaste stället nästan 80km bred, och innehåller ca 20% av allt sött ytvatten på jorden. Det är också den djupaste sjön på jorden med ett max djup på 1 642m.

Förstår ni hur stor den är?! Här är några bilder för att illustrera:

IMG_4054IMG_4338IMG_4091

Det ser ut som hav, eller hur? Och dessa bilder är tagna vid ett av de smalare ställena…

Det är väldigt svårt att greppa, också fast man står på stranden och tittar ut över det enorma vattnet. För våra kårmedlemmar kan vi informera att det är ungefär lika långt att gå från vår kårlokal i Gamlas till Kårböle skolan, som det är från det djupaste stället av Bajkalsjön upp till ytan av vattnet. Tänk på det, ni.

I alla fall. Vi åkte på en båttur ut på den gigantiska sjön, gick omkring i byn där alla sålde rökt Omul (en lokal fisk från sjön), njöt av det soliga vädret, åtke funikular och tog ett uppfriskande morgondopp i det iskalla vattnet. Vi gissar att temperaturen i vattnet var kring 5° C. Enligt legenden har vi nu alltså förlängt våra liv. Om man doppar ett finger i sjön, som sades ha magiska krafter, förlängs ens liv med ett år, två fingrar blir två år, tre fingrar tre år osv… Och om man simmar i sjön lever man 25 år längre. Hurraa!

Allt som allt var Listvjanka ett trevligt och mysigt ställe. Rekommenderas!

Advertisements

Novosibirsk

The next stop on our way was Novosibirsk. We left Yekaterinburg in the evening and arrived in Novosibirsk the next evening, after over 24 hours on the train. It was so late when we arrived, that we almost missed the last metro out to the place we were staying…

Despite our late arrival, our hosts Yevgeny and Vera (from couchsurfing again) came to the metro station to meet us. They were very nice, and even took us on a tour round town the next morning.

Novosibirsk is a very big city that to us westerners feels slightly in the middle of nowhere. This makes it even more surprising when everything is so huge. Nearly everything we saw was described in superlative:

  • The longest metro bridge in the world
  • The longest straight street (not road) in the world
  • The biggest theatre in Russia
  • The first stone-building in Novosibirsk

After enjoying the city of superlative, we went to the zoo. It was enormous! We spent almost all day walking around looking at animals – and we only saw about half of the park.

 

We want to say thank you once again to Vera and Zhenya for having us. We had a wonderful time. Спасибо вам большое!

Yekaterinburg

From Nizhny Novgorod it took us roughly 20 hours on the train to get to our next stop: Yekaterinburg. This was officially the first time any of us set foot in Asia.

Here we spent the night with our wonderful couch-surfing hosts Sergey and Kate.

Our lovely hosts in Yekaterinburg #couchsurfing #partioscout #transsiberian

A post shared by Team Bobo (@teambobo2015) on

Sergei & Bobo

Sergei & Bobo

The city is full of random, pointless statues and monuments. For example we saw a statue of Michael Jackson, a monument for the Beatles, an enormous QWERTY-keyboard next to the river and a statue of an invisible man. But despite the slight aura of “what the fuck?!” – like Sergei described it – we had a wonderful time. It was also fun practicing our Russian language-skills with our hosts. We even managed to play Alias in Russian!

Большое спасибо! Нам очень нравились. 😀

Niznij Novgorod

Vi åkte iväg från Moskva tidigt på morgonen 2.7. Tågresan till Nizhnij Novgorod tog ca fyra timmar, vilket betydde att det fortfarande var morgon då vi anlände. Det var en lyxig resa i ett tåg utrustat med såväl gratis WiFi, fungerande luftkonditionering och flera TV-skärmar, som alla spelade en rysk komedi på repeat. Vi fick även njuta av störig klassisk musik samt turistinformation och meningslös trivia om varje station ur tåghögtalarna. T.ex. kommer jag aldrig att glömma namnet på den sjunde största staden i Nizhnij Novgorod-regionen: Дзержинск [Dzerzhinsk]. Rösten på bandet var dessutom mån om att påpeka att en av Rysslands tsarer besökt staden… en gång.

I alla fall så är Nizhnij Novgorod ett vackert ställe. Det är inte ett så värst populärt ställe bland utländska turister – inte ens bland resenärer av transsibiriska järnvägen. Men det var ju såklart just av denna orsak som vi ville ta oss en titt omkring. För att se Ryssland bakom storstadsturismen. Nog för att Nizhnij Novgorod i våra mått är väldigt stort: 1,25 miljoner invånare. Men i ryska ögon verkar staden inte ha något större värde, trots att det är Rysslands femte största stad. Snarare kändes det aningen som en plats dit ryska familjer reser på billig solsemester…

Staden ligger alltså vid floden Volga, som för övrigt är minst tio gånger större än jag kunnat föreställa mig. Det ser inte riktigt ens ut som en flod – det är så långt till andra sidan. Senast då jag såg den här enorma floden började jag på riktigt inse vilket stort land Ryssland är, och hur mycket större ALLTING är här, än hemma hos oss i Norden.

Vi stannade bara här en dag. Den dagen spenderade vi genom att åka nån sorts linbana över floden, beundra stadens kreml (fästning) och irra omkring i största allmänhet. Sedan var det dags att hoppa på nästa tåg. Den här gången ett ”riktigt” transsibiriskt tåg, som skulle ta oss till Jekaterinburg där Europa gränsar till Asien.

– Isabelle

Moscow

Now it has been over four months since we embarked on our great adventure, and two months since we got back home. Time does fly. Therefore, we thought we would finally let you in on what happened during our travels.

Our journey started on Monday 29th of June, when we got on the train that would take us to Moscow.

We arrived at (one of) the train station(s) in Moscow the next morning, and decided to have a look around before we went to check in to our hostel.

Did you know there is a monorail in Moscow? Well now you do. It was awesome!

When we were walking around looking for the monorail station, we accidentally stumbled upon a huge park filled with beautiful buildings promoting the Soviet Union.

It’s interesting how power can be illustrated by space. Leaving a massive empty square in the middle of the park somehow makes it look more majestic and powerful.

We stayed in Moscow for two nights. Of course we also visited the compulsory tourist attractions in town.

Bobo was almost eaten by a lion outside the Cathedral of Christ the Saviour.

We even went to see Lenin’s dead body in the mausoleum. Sadly, it’s not allowed to take pictures of him. But perhaps it’s for the best; the fact that he has been lying there for over 90 years is actually quite creepy.

The second morning we got up extremely early to catch our next train to Nizhny Novgorod. We left this in our hostel to say thank you, since none of the staff were awake or present when we left.

Home

Now it has been almost two weeks since we got back to Helsinki. After having some time to digest everything we got to experience, our lives are now slowly going back to normal. This is when the travel-abstinens hits. We’ve already started dreaming and planning several of our future advetures…

We are sorry for not posting anything on the blog under our trip, but we simply did not have time. Blogging can be a bit hard without a computer too…
We did however post a lot about our travels on various social media sites. So if you feel like you missed out, take a look now: @teambobo2015 on Twitter and Instagram, and Team Bobo 2015 on Facebook. Or simply click on the links.

Now that we are back, we will gladly tell you everything that happened! So stay tuned for blogposts about our spectacular trip

Avfärd IDAG!!

Ursäkta bloggtystnaden den senaste veckan. Det var tänkt att vi skulle berätta lite om alla ställen vi kommer att besöka, men det blev aldrig av. I stället kan ni kolla in vår rutt genom att klicka på fliken ‘Route’ här ovanför.

Det har varit mycket förberedelser den senaste veckan, men nu hoppas vi att allting är fixat! I torsdags hade vi packningsmöte. Om ni vill se hur det gick till kan ni titta på denhär videon:

 

Idag åker vi alltså. Om man har lust, och råkar befinna sig någonstans i Helsingforstrakten får man gärna komma och vinka av oss från tågspåret. Vi kommer stå på plattform 8 vid Helsingfors Centralstation mellan kl. 18:30 och 18:45. (facebook event finns här)

HEJDÅ!

Moskva

Idag är det bara en vecka kvar tills avfärd! Den första staden vi kommer stanna i är Moskva. Där kommer vi spendera två dagar innan vi åker vidare.

Moskva är inte bara Rysslands huvudstad, utan också dess största stad. Staden har över 12 miljoner invånare. Det är mer än dubbelt så många som i hela Finland. Tänk er två stycken Finlands befolkning inklämda i en och samma stad! Och då är det ändå inte den största staden vi kommer att besöka under vår resa…

Eftersom att Moskva är en så stor stad så finns det massor att se. Det är så mycket att ta in, att de två dagar vi kommer spendera där inte ens nära på räcker till för att uppleva staden ordentligt.

Vi hoppas dock hinna uppleva så mycket vi kan medan vi är där. Om vi har möjlighet ska vi också blogga om vad vi är med om.

1 ½ week left!!

Now it’s only one and a half week left until we get on the train towards Moscow! We are leaving on Monday 29 June, and will be gone for two months. So exciting!! 😀

We are not sure how often we will have access to internet during the trip. So when it comes to updating the blog we won’t promise anything. But if not during our travels, then latest when we get back we will tell you everything.

Next week – before we leave – we will post some information about the places we are going to visit, so keep an eye out if you are interested.

Btw, this is our 30th blogpost. Hooray to us!

Nu är det bara en och en halv vecka kvar till avfärd! Vi vet inte hur ofta vi kommer att ha tillgång till internet under resan, men senast då vi kommer tillbaka kommer vi att berätta allt som hänt.

Nästa vecka kommer vi också att berätta lite om ställena vi ska besöka. Håll ögonen öppna!

Safe from harm

Before the Jamboree all IST have to complete an online course called Safe from Harm. If they have not completed the course they will not be allowed on the campsite. Or at least so they say…

IST stands for International Service Team, and includes all the scouts and guides who are too old to be participants. Everyone who has turned 18 years old before the jamboree, will have to participate as IST and help keep the place running. The tasks can be anything from leading an excursion to cleaning toilets for two weeks.

Since all of us are IST, we all have to complete the course and bring a printed certificate of it to the camp. Bobo is the only one of us who can get away with not doing the course, since he is a teddybear.

The course itself wasn’t hard at all, it was getting round to doing it that was the real challenge. First, we had to log in to an online server where we could choose if we wanted to complete it in English, French or Japanese.

The Safe from Harm course was divided into ten modules, where we got to read about different kinds of abuse and how to act in different situations: both how to prevent abuse, and what to do if you notice something is wrong. All of the modules also had some questions to answer, to make sure you have paid attention.

After taking half an hour of your life to complete the modules, there was a test: nine questions to answer. If you get enough of them right, you pass the course and get a pdf-certificate. If not, you do the test again. And again. As many times as you like.

To be honest, reading through all the modules was pointless, since most of it was painfully obvious. The test was extremely easy, and could be completed without doing the course. Mostly it was just choosing if a statement was true or false. But when an actual question popped up, it most likely looked something like this:

 

Although the course was a huge waste of time, it is still animportant issue. The fact that the course exists and that everyone has to complete it is a good thing. Even if everything in it was obvious and mostly useless, it is still important for all leaders to reflect on these things now and then. The most important thing is to prevent abuse, and to detect when something is happening. Children don’t always have the courage to tell adults how they feel.

Conclusion: important topic – useless course.